DANSK/ SVENSK GÅRDSHUND

Rasen har sin hemvist i Södra Sverige och Norra Danmark,
men har även funnits spridd i andra länder runt Östersjön.
För bönderna har den i århundraden varit ett arbets- gårds
och nyttodjur som lunkat omkring och jagat råttor, vaktat för
främlingar, hållit räven borta från hönsgården, följt med på jakt,
hämtat korna till mjölkning och varit sällskap åt familjen.
Den gjorde sitt arbete, dödade råttor & en mus eller två som
katterna sedan åt upp. Alltså oumbärlig på en gård, i lantbrukets
tjänst. Den fick p. g. a. av sin nätta storlek många gånger finnas
med bredvid i soffan, sängen eller på kuskbocken.

Dess kropp är skapt så att anatomin inte hindrar den i att vara
på jakt efter möss i halmstacken eller kunna ducka om en av
stallets hästar sparkar bakut. I gamla dagar fick just därför de
flesta gårdshundar sin svans kuperad.

Rasen räknas som Sveriges o Danmarks riktigt gamla hundras
och är att betrakta som en genuin lantras. Den har alltså inte
varit föremål för utpräglad exteriör förädlingsavel.
Med begreppet "lantras" menas alltså att: rasen är gammal,
anpassad till sin levnadsmiljö och opåverkad av intensiv
förädlingsavel, eller inkorsning av främmande raser.
Därmed är också gårdshunden ett kulturarv, en bit levande Dansk och Svensk 
historia.(i Sverige även Gotlandstövaren)

Dansk/Svensk gårdshund är pigg och rask som en vessla och
älskar att hela hela tiden vara med. Livet för gårdshunden har
alltid varit aktivt och rörligt och den har ett stort behov av stimulans.
Rasens energi, i kombination med lättlärdhet, är utmärkt verktyg
för den som är intresserad av olika hundsporter. Agility ger hunden
tillfälle att visa prov på vighet, smidighet och gott balanssinne.
Det gör den mycket lämplig som "besättningsman" på familjebåten.
Gårdshunden kan hoppa väldigt högt och har lätt för att lära sig konster.
Lydnadsträning är likaså ett bra sätt att ge hunden chansen att
använda sin kapacitet till fullo. Det finns också gårdshundar som
visat att rasen duger till flera av brukssportens grenar.
 Målmedveten träning och tävlande är ett bra sätt tillfredsställa
gårdshundens aptit på livet. Även i stallet känner den sig
hemma och följer gärna med häst och ryttare på långa turer,
blir hunden trött är den liten nog att färdas med en bit på sadeln..
Andra motionsformer är cykling eller en rask promenad på
minst en timme om dagen..

Gårdshunden är livlig, snabbtänkt och förtjänar mycket uppmärksamhet
och engagemang. Rasen är p. g. a sin otroliga lättlärdhet och
arbetsvilja också användbar i lydnads, brukstävlingssammanhang
(spår & sök). Rasen har en utpräglad jaktinstinkt och har ett
mycket bra luktsinne och är en eminent råttjägare.